Sametinget har vid sitt möte den 25 maj beslutat att stödja Deklarationen om Moder Jords rättigheter. Deklarationen fastslår bland annat rätten för Moder Jord och hennes varelser till liv och existens, respekt, återställning och utveckling av livscykler och livsprocesser. Bakgrunden till Sametingets beslut är det koloniala perspektiv, de exploateringar och klimatförändringar som hotar hela den samiska kulturen. Detta är en global företeelse; ekosystem och traditionella levnadssätt hotas över hela världen. Stater och bolag fortsätter även att bortse från internationellt erkända urfolksrättigheter. Marie Persson Njajta, ledamot i Sametinget som tillsammans med Mona Persson motionerade om frågan i Sametinget hoppas att beslutet ger kraft till diskussionen kring hur naturens rättigheter kan tillämpas på lokal, nationell och global nivå.
Marie Persson Njajta, Stefan Mikaelsson och Mona Persson, ledamöter i Sametinget med motionen om naturens rättigheter.
– Det här är ett oerhört viktigt beslut, säger Marie Persson Njajta. Vi menar att det krävs ett paradigmskifte, till ett synsätt där människan ser sig som en del av naturen, dvs ett urfolksmässigt sätt att förhålla sig. Synen från oss samer är att vi tillhör våra marker, vatten och landskap. Vi strävar efter att leva i balans och harmoni med årstidernas växlingar och ekosystemen där vår kultur lever, växer och existerar. Vår djupa koppling till mark och vatten förenar oss med urfolk världen över. Deklarationen om Moder Jords rättigheter ifrågasätter synsättet att företag har rättigheter men naturen saknar rättigheter, vilket leder till att potentiella vinster och exploateringar ständigt får väga tyngre än långsiktiga perspektiv, långsiktigt hållbara livsföringar och livsmiljöer, urfolksrättigheter och fungerande ekosystem.
– Sametingets beslut är ett mycket viktigt steg för att stärka ramverket om naturens rättigheter, säger Pella Larsdotter Thiel från nätverket Naturens rättigheter i Sverige. Precis som i de flesta andra fall där idén implementerats i rättsliga system kommer initiativet från urfolk, som överallt i världen tar ett ledarskap för att våra mänskliga samhällen ska respektera den levande helhet vi ingår i. Samerna, liksom många andra urfolk, har konkreta erfarenheter av hur klimatförändringar direkt påverkar exempelvis renskötsel; de vet de akuta behovet av att skifta hur vi förhåller oss till naturen.
Deklarationen om Moder Jords rättigheter har presenterats för FN:s generalförsamling, och har stöd av över 800 000 människor. Den togs fram vid World People’s Conference on Climate Change and the Rights of Mother Earth, som år 2010 samlade över 35 000 människor från över 100 länder i Bolivia. Cormac Cullinan, sydafrikansk jurist och talesperson för Global Alliance for the Rights of Nature ledde arbetet med att utveckla Deklarationen. Han välkomnar Sametingets beslut.
– Genom att uttala sitt stöd för Deklarationen om Moder Jords rättigheter har Sametinget anslutit sig till alla de urfolk, lokalsamhällen, organisationer och individer över hela världen som tillsammans vill lyfta att vårt främsta ansvar som mänskliga varelser är att respektera rättigheterna för alla Jordens varelser att spela sin unika roll i den levande gemenskapen. Samerna har aldrig glömt respekten gentemot naturen, som ger oss liv. Genom att stödja Deklarationen visar de sitt engagemang i att påminna alla som glömt bort att vår framtid ligger i att ge effektivt juridiskt skydd till hela den levande gemenskapen på Jorden.
Cormac Cullinan berättar om Deklarationen för Moder Jords rättigheter.
I år är det 10 år sedan det första ställningstagandet för naturens rättigheter togs på statlig nivå, när Ecuador inkluderade naturens rättigheter i sin konstitution 2008. Att naturen har rätt att existera för sin egen skull kommer ifrån en syn på naturen med stark förankring hos urfolk, och ramverket sprider sig nu snabbt med beslut om floder, skogar och berg som juridiska subjekt i bl a Nya Zeelands parlament, Colombias högsta domstol och den högsta domstolen i den indiska delstaten Uttarpradesh.
Deklarationen om Moder Jords rättigheter på svenska
Om samiskt deltagande i den internationella Tribunalen för naturens rättigheter
